Caelum, non animum mutant, qui trans mare currunt

Den obarmhärtigt sanningssägande spegeln visar ett ansikte märkt av sömnlösa, tårfyllda nätter. Ögonen är rödsprängda, och hyn glåmig. Den sorgsna nunan ramas in av stripiga testar som en gång var ett skinande blankt hår. Det är ingen vacker spegelbild, och det är svårt att tro att denna unga kvinna om bara några veckor kommer att våga le åt en främling och därmed falla handlöst ner i förälskelsens varma famn.