Jag är mycket väl medveten om att jag är ungefär världens sämsta bloggerska just nu. Men vet ni vad? Så får det vara. Det är liksom inte bara bloggandet som försummas, utan det mesta i mitt liv. Året närmar sig sitt slut och jag har panik såklart. Det här året har nog varit det mest händelselösa någonsin. Jag har varit påväg, längtat, drömt och hoppats. Men, inte tagit ett enda steg i rätt riktning. Jag skulle vilja säga att nästa år, då jäklar. Men jag har ju lärt mig nu, att det inte riktigt fungerar så.
Jag tar en dag i taget. Försöker lära mig att handskas med stressen och ångesten som bor som en klump i mitt bröst. Att någon förändring måste ske, det vet jag mycket väl. Jag är feg, livrädd och alldeles vansinnigt, töntigt försiktig. Jag har blivit ett år äldre, den där dyrbara tiden som kallas för livet rinner iväg, och jag står häpen kvar. Och ångrar mig. Ångrar allt det jag aldrig gjorde, allt det som kunde ha varit annorlunda, om bara. Kanske, kanske blir 2016 året då jag kastar mig ut i det okända. Den som lever får se.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar