Och jag önskar att du var här nununu. Att jag kunde vila vid dina nyckelben och räkna dina andetag, samtidigt som du ömt smekte mitt hår. Jag önskar att jag kunde ge dig alla stjärnorna, och månen, alla blomsterängar och porlande vatten. Allt det vackra skulle jag vilja ge till dig.
Också skulle jag vilja ge dig mig. Inte för att jag är någon skönhet, eller särskilt mycket att ha, utan mest för att jag vill vara närmast dig, helst jämt och alltid i evig tid.
Och jag önskar att någon av de som ansåg sig vara mina vänner kunde skriva en rad, eller ringa mig, bara för att höra hur jag mår, eller för att småprata om vädret och annat oviktigt. Att jag skulle få vara viktigast för någon, bara för en kort stund.
Skulle vilja att någon brydde sig och omfamnade mig när jag behövde det som mest. Vill träffa de finaste, de som kan läsa mellan raderna och alltid uttala de rätta orden.
Och jag önskar att just Du lämnar en kommentar, så att jag vet att du finns där ute.
Kanske är jag självisk och naiv som bär sådana önskningar.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar