onsdag 17 april 2013

Malum quidem nullum esse sine aliquo bono


Idag skulle det ha varit vår 4-årsdag, men så blev det ju inte. Aldrig hade jag kunnat ana att det skulle ta slut, och att jag skulle sitta här utan honom idag, full av längtan efter någon annan.

Jag tänker ibland på vår första sommar, det var den bästa i mitt liv. Vi gjorde så mycket, ganska små och vardagliga saker, men vi var så kära att allt var rosaskimrande och magiskt. Vi gjorde små utflykter, fiskade, badade nakna, grillade marshmallows, drack Sambuca, rökte vattenpipa och bara njöt av tillvaron. Jag var spontan och öppen, följde honom vart än han ledde mig. Det var en riktig kärlekssommar.

Jag har dock på känn att denna sommar kan bli om möjligt ännu bättre, nya spännande äventyr och ny kärlek väntar runt hörnet, och jag tvekar inte att kasta mig in i det. Faller jag handlöst så tror jag att någon finns där för att ta emot mig. I alla fall så är den svindlande färden för härlig för att inte våga. Jag lever för stunden nu, jag har liksom inget annat val, och då har man inte råd att vara feg.

Grattis T, idag är det en helt vanlig dag, du är fri nu.



Inga kommentarer :

Skicka en kommentar