söndag 23 mars 2014

Vivere militare est.



Att jobba på bank är än så länge ganska ångestframkallande. Tankar kring placeringar, sparande och inte minst pension, snurrar plötsligt omkring i min stressade hjärna. Och jag vet inte om jag är mest rädd att bli gammal, eller att inte bli det. Att dessutom vara ny på jobbet innebär för mig en stor rädsla att göra fel och inte lyckas bidra till kundnöjdheten. Har svårt att koppla av och till och med drömmer om bankärenden.

Den egna ekonomiska situationen får plötsligt större betydelse än någonsin, och jag vet liksom inte riktigt vad jag ska ta mig till. Dessutom dyker nya jobbmöjligheter upp mitt i allt. Dags att ta beslut igen. Byta jobb, eller stanna kvar. Studier till hösten, eller inte, och vad i så fall. Jag vill ha en plan, men samtidigt utrymme för spontanitet.

Jag måste tillåta mig själv att inte vara bäst på det jag gör just nu, att vara ny och under utveckling. Men det är svårt, när man vill prestera och har höga krav på sig själv. Jag är skyldig mig själv att försöka, och det tänker jag absolut göra. Kaoset och stressen får inte vinna.





Inga kommentarer :

Skicka en kommentar